Arg

Nu har jag fått nog!!
I torsdags var jag inne i min stad för möte med min sjuksköterska. Det var ungefär 24 grader varmt och strålande sol. Jag som alltid har en långärmad tröja eller kofta på mig struntade i det för jag höll på att svettas ihjäl. När jag skulle gå från bilen dom ca 500 metrarna till mottagningen så hann jag få så många blickar på mig, speciellt mina armar att jag tillslut när jag var framme på mottagningen satt mig och grät på toaletten.

Men det var inte slutet på den dagen. När jag 1 timme senare skulle gå därifrån, återigen dom 500 metrarna till bilen så mötte jag två killar som tittade på mig, viskade något till varandra och sedan skrattade och pekade på mig. Då kände jag mig så himla förnedrad.

Jag kan erkänna, det är inte snyggt. Jag hatar att gå i kortärmat, men bara för att jag har varit sjuk psykiskt så ska det bli såhär? Blickar kan jag ta, absolut. Men att inte kunna känna sig bekväm och skämmas för att man har ärr på kroppen det orkar jag inte. Det har blivit en del av mig, som jag absolut inte är stolt över men det är en följd av att jag har varit sjuk.

Om jag ska bli behandlad såhär av främmande människor på stan hur ska det då bli nu när jag äntligen ska börja arbeta?

Jag tänker inte skämmas över min kropp, för det är såhär jag ser ut. Så snälla ni därute, bete er inte som svin för ni har ingen aning om hur en annan människa tar det.

Jag tänker bita ihop och komma igen. Stirra så mycket ni vill men var snälla mot varandra för ni har ingen aning om vilket liv någon ni inte känner har varit med om.



Kommentarer
Postat av: Ann

Fy vad hemskt! Vidriga människor vad är det för fel på folk. Det är väl svårt att låta bli att titta om man ser något ovanligt som liksom fångar blicken. Men då har man väl vett att se att det är något personen inte vill bli stirrad på för och då tittar man bort!

2016-07-10 @ 21:50:13
URL: http://nouw.com/annorlunda

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: